G A R D O . S E

Förra årets slapperi har visat sig runt lilla magen och jag har blivit mer och mer desperat/förtvivlad över situationen. Jag vill ju inget hellre än att komma ner på ett vettigt BMI, men det är ju så gott med mat – mycket mat. Som av en händelse så kände en god vän på samma sätt och gick igång med en stenhård diet bestående av Nutrilett Shake och vatten – inget annat… INGET annat. Han lyckades med viss övertalning att få mig att lova att komma igång jag med – inget datum nämnt. Som väl var så gav han mig i slutet av januari en spark i arslet i form av en 25-pack Nutrilett Shake i 40-årspresent. Förmodligen är det en av de bästa presenter jag någonsin har fått. Den första februari gick jag igång med projekt Beach 2010, men förhoppningsvis kommer det att räcka till mer än att kunna visa sig på stranden, det är ju kliniskt bevisat att fetton dör tidigare.
Låt mig beskriva lite snabbt om den här formen av diet. Nutrilett Shake är en så kallad VLCD – Very Low Calorie Diet – väldigt kalorifattig diet. Nutriletten kommer i portionspåsar med alla vitaminer och mineraler som man behöver, men är extremt fattigt på kalorier, dvs energi. När man börjar dieten så gör man helt enkelt inget annat än att byta ut all mat mot 6 (5 för tjejer) påsar Nutrilett om dagen. Efter några dagar har man tömt kroppen på energireserver i form av glukos och kroppen går in i ett stadie som heter “Ketos”. Det innebär i praktiken att grottmänniskokroppen förstår att “nu är det slut på sötebrödsdagarna, nu är det mossa, lava och sådan skit som gäller till våren”. Kroppen måste ju dock ha energi någonstans ifrån för att fungera och överleva. Det är här finessen kommer, kroppen börjar konsumera kroppsfett, vilket är högoktanigt bränsle. Nu gäller det att vara karaktärsfast och ge tusan i att äta något annat överhuvudtaget för att stanna kvar i ketos-stadiet. Det är lättare sagt än gjort när man står och lagar mat till övriga familjen eller är bortbjuden på fin middag och tvingas sitta nykter med en kopp the. Alkohol är ju ren energi så det är förbjudet men the och kaffe är faktiskt tillåtet. En nackdel med ketosen är att man luktar som en blandning av aceton och död skunk i munnen som en följd av kroppens process med att bryta ner fettet till energi.
Nu har jag kört Nutrilett i femton dagar och gått ner 7,5 kilo från en ursprunglig vikt på 107 kg, vilket faktiskt börjar kännas. Jag har inte satt något absolut mål i vikt eller BMI, men jag ska försöka att hålla ut till den första april. Då skulle jag i så fall ha hållit på i åtta veckor och kan teoretiskt ha gått ner ca 30 kilo. Det skulle ge en BMI på 23,5 vilket är helt normalt. Jag får nog se tillbaka minst 25 år för att komma ihåg hur det var.
Jag ser det här projektet som en investering i livslängd och livskvalitet, håll tummarna att jag håller ut till den 31 mars!

Igår var vi på fest hemma hos Hasse, Vicky och Molly.
Vi kom hela högen utom Acke och Smulan. Danne och Anna, Jocke och Karin samt Hasses syrra Malin var också där. Det var supertrevligt! Det märktes att de hade delat upp arbetet, dvs Hasse hade tänt marschaller och Vicky hade lagat maten. Då jag själv går på Nutrilett-diet så fick jag nöja mig med the, men vilka dofter, OJ vilka dofter! Taco-tapas till välkomst-tugg, rostbiff med klyftpotatis, bearnaisesås och en livfull sallad med bland annat feta, körsbärstomater och ruccola till huvudrätt och glass med röda bär (såg inte vad det var) till efterrätt. Allt detta ackompanjerat av Chill Out Chardonnay resp Shiraz. Själv fick jag smaka en för mig ny sorts the, jag vet inte vad det heter men det smakade av bland annat kanel och smakade riktigt bra och stämde perfekt med snön utanför. Kopp nummer två var det mer sting i och smaken gick mer åt Pepsodent-hållet, dvs pepparmintsthe – friskt och uppiggande.

En enastående dukning och Ray-Oves Raporkester fulländade totalt så det blir fyra solar av fem. Enda anledningen att det inte vart full pott är att jag inte åt själv…

Efter käket vart det charader. “Va, charader, hur gör man det? Då kommer man ju göra bort sig fett inför personer man träffat första gången ikväll – shit! Nykter dessutom! (jag körde)” Men jädrar vad kul vi hade! Jag ska kolla upp vad spelet man har som bas heter. Ciccis tolkning av “Ägg”, “Höna” resp. “Anka” kommer att gå till historien! Fast Hasses “Konstsim” ligger inte långt efter. Linus kommenterade det med “Jag visste inte att Hasse var så vig!” Underbart! Efter att ha sovit en stund så kom Linus igång igen och ville vara med på charaderna, så han fick showa lite själv medans vi alla gissade på vad han menade. Jag säger bara en sak, den killen har talang! Visst, en del ord han tog klarade han inte av att läsa så de lade vi åt sidan och en del visste han inte vad det var, även om han nog sneglade lite åt mig när han fick “hängbuksvin”, men de han gav sig på utförde han klockrent! Jajaja, jag är stolt över grabben, är det så konstigt? Rasmus höll igång i hundranittio precis hela tiden och ansåg att trappan till övervåningen inte alls var en trappa utan en alldeles förträfflig klätterställning där man kan ropa “Hej Pappa!” medans man hänger ut med halva kroppen två meter över marken så att pappa sätter theet i vrångstrupen – bra pulshöjare. Molly körde sitt race så mycket hon orkade, med några besök i laddstationen, precis som en ung liten retriever ska göra. Vilken mysig hund! Hon kommer bli jättefin.

Summa summarum: Det var en jättetrevlig kväll som kommer att ihågkommas länge!

Tack så mycket Hasse och Vicky, och alla andra förstås.

Idag var vi nere på stranden och promenerade. Det var det inte många som gjort efter senaste snöfallet, ingen alls faktiskt. Det vart till att pulsa genom 20-30 cm snö. Dessutom skulle jag ju spela allan och busa med Acke, vilket ledde till att jag trampade ner mellan två sanddyner och sjönk ner till hölften med ena benet med en känga full av snö som följd – brrr!

Nu ska jag banne mig lära mig WordPress för att skapa en hemsida. Kan andra så kan jag!